jejj, mitt första inlägg! jag bjuder på en liten text på direkten tycker jag!;) men en sak ska ja säga först, mina texter jag skriver är baserade på verklighet. Min verklighet, men tex nu när jag skrev den här var jag sjuk och hade ont så jag överdriver lite som ni kanske märker snart!;)

Jag har ont överallt, jag känner smärtan växer inom mej. Den blir starkare och starkare, snart klarar jag inte mer. Jag känner hur smärtan blir värre, hemsk. Den är hemsk, den sårar. Sårar mitt hjärta, den öppnar mitt hjärta och allt dåligt kommer ut. Jag känner en tår rinna på min kind. Sakta glider den ner för min lilla kind. Smärtan blir vara värre och värre, den tar kol på mig. Smärtan hänger i huvudet nu, den öppnar min hjärna och låter allt vettigt flyta ut och blandas med mitt blod. Mina tårar förvandlas till röda blodtårar. Smärtan går ut i fingret,  där min förlovningsring glänser så fint. Smärtan tar min ring och ringen följer med smärtan. Det är nu jag inser att det bara är jag,  inser att jag är ensam. Ingen finns där för mig längre. Smärtan försvinner, det är nu jag inser att det här är verkligheten. Det här är jag, en ensam människa utan känslor och tankar. Det är jag. Fast jag är inte ens säker på att jag är en människa, människor är levande och jag känner mig död...